Jellypirat

Allt känns så jävla kasst bara. Verkligen allt är jätte kasst. Så fort man kommer hem känner man verkligen hur jävla kasst allt  är. Jag måste be om mera  mediciner, just  nu är allt så jävla  kasst att jag inte har någon jävla lust att gå utanför dörren lr snare ork. Fine, när man väll har gått ut och är ute med folk  är man ut då tänker man inte på det, men det är innan det. Jag hatar dem kassate dagarna de som att försöka fly från lyft, det går inte. Att vara ute på stan och hoppas ända in i hjärtat att inte träffa på någon så att man blir dömnd. Dömnd, det är det ända vi gör a vi bara dömmer och dömmer människor. Skulle man sätta två människor med ögonbindel i samma rum för en timme skulle dem knog känna mera genmensat än om dem såg varanda på stan ( med tank att den enna är jätteful och den andra jätte vacker).  Världen är kass....
Ussch att ni orkar läsa sånt här svamel, de är inte direkt så att det finns någon poäng längst ner i texten, så man känner "Aha, That the pont."

Om jag håller anda... (metaforiskt)